”Väntan”
Har aldrig kunnat skryta om mitt tålamod, för jag har aldrig haft något. Just nu går dagarna och veckorna väldigt långsamt. Längtar till vecka 18 när vi Äntligen ska få veta kön på den lille. En så länge får jag dras med att bli rundare om magen, inte speciellt lockande.
Vecka 15+3
Tjock, tjockare, tjockast
I rundaste laget vecka 13+0
Tjockis magen hävdar jag bestämt vara nedärvd från pappa sin.
”Njuta”
Att njuta. Kan betyda helt olika saker för olika personer.
Det viktigaste är att låta sig njuta ibland, att bara få vara, leva i nuet. Det kan handla om allt mellan ett varmt bad till träning, tid med familj och vänner eller utlandsresor.
Men vad svårt det kan vara ibland, att leva i nuet och njuta av sekunden.
Jag är en av de som har ”svårt” med det, tänker alltid före. Det känns påfrestande och stressande att ta det lugnt, jag vet ju att det finns så mycket annat jag egentligen ”borde” uträtta. Men ibland tjänar man på att låta disken stå eller skita i tvätten, i varje fall för en dag.
Någon som kan njuta är Christoffer, fyfan vad han kan leva för sekunden. Borde lära mig av det. Ser avundsjukt på hur han kan sitta på balkongen och inte göra någonting i en timma, det ser så förbannat skönt ut. Själv går jag in efter en kvart och dammsuger, eller så börjar jag tänka på saker jag ska göra sedan, planerar dagen och tar tid på hur länge jag kan ”njuta”
Men alla lär sig tids nog, för en del är det bara lättare att skynda långsamt.
Äntligen
Äntligen är våren här, för att stanna (hoppas jag).
Inser att det är helt galet länge sedan jag skrev någonting men så kan det gå. Har inte hänt särskilt mycket i mitt liv ändå.
Förlovande mig på nyårsafton-12 dvs i år. Är inte så speciellt som man tror, glömmer jämt och ständigt den där ringen, men snygg är den. Man blir inte mer ett ”par” efter en förlovning eller någonting annat ordinärt. Men vafan varför inte.
Den andra ”stora” nyheten som hänt är att vi ska bli flera här hemma, förhoppningsvis. Har inte riktigt begrundat det faktum en, men det kommer antar jag. Lever på som vanligt in i det sista. Känns inte som en jätte stor grej om jag ska vara ärlig, ta mig inte fel nu, glad är jag…men det ”känns” inte riktigt en. Människor har ju en irriterande ovana att lägga ord i mun så därför är det bäst att man är varsam med vad man säger.
Jag har solat och bränt mig, inget ovanligt. ger mig inte vill bli brun till sommaren! Hm.. Har fått mycket åsikter kring mitt rökande, vilket jag ger blanka fan i. Mitt liv mina val så att säga. Dock ganska skrattretande hur mycket man kan reta upp människor med såpass enkla medel, ett litet nöje jag ägnar mig åt 
Kyss på er <3
”Gud som haver barnen kär, se till mig som ensam är. Vart jag mig i världen vänder står jag ensam utan vänner”
Hösten är här
Löven ändrar färg och kylan hinner oss ikapp. Tycker själv att hösten är otroligt vacker. Njuter helst utav den genom ett fönster 
Men mina vänner se till att MYSA <3 det är därför hösten finns till. Kramas och pussas<3
Sitter och skriver utan att egentligen ha någonting att skriva alls. Men men…är inte direkt någon som följer min blogg ändå haha Puss
Kan slänga ut en fråga….ska jag raka ena sidan igen? ja eller nej
Omvärlden är den spegelbild
Man säger att det är de människor omkring oss som skapar bilden vi har av oss själva. Man kan alltså säga att vi ser oss själva ur andras ögon. Vi människor är sköra individer och bildar vår syn av andras, därför stämmer också ordspråket, ”Syns man inte finns man inte”.
Man ser det så lätt i te.x. människor som i princip alltid vart relativt nöjda med sitt utseende ”kropp” Näsa” m.m. för att sedan totalt ändra sin syn efter att ha fått utstå olika typer av kritik eller mobbning grundat på utseendet. Desamma gäller de individer som efter omvärldens olika påpek om intellekt eller mognad helt plötsligt själva uppfattar sig som lite ”dumma” och -joo jag kanske inte är så ”vuxen”.
Detta kan gälla precis vad som helst, speglar den fakta över varför många kvinnor i våldsamma förhållanden inte ofta drar efter första slaget eller efter månader/år av psykisk misshandel i form av kränkningar m.m. som man i andra omständigheter inte accepterar. Har du konstant fått höra att du är oduglig,äcklig, hur ingen vill ha dig, hur lite du är värd så kommer du tillslut uppfatta dig själv som just usel, en hemsk människa som förtjänar att bli slagen gul och blå.
Ren psykologi och är ganska oundvikligt, just för att vi är flockdjur, vi klarar oss inte ensamma (inte häsosamt iaf) Vi behöver bekräftelsen av de omkring oss, vi behöver acceptans, vi behöver veta att vi är dugliga, att vi behövs och att vi är älskade. En tragiskt konsekvens av detta är just det faktum att vissa människor skulle göra vad som helst för att bli älskade.
Behandla andra som du själv vill bli behandlad och tänk efter före. Du är spegeln vi andra speglar oss i.
Om kärlek är det vackraste i livet, varför är den då ofta så ful.
Om ärligheten ska vara det renaste, varför är den då ofta så smutsig.
Finns det bara en ”den rätta” för alla varför möts då så många, varför attraheras
man då av andra och varför skiljer sig då så många?
Kärleken finns alltid där, långt inuti finns värmen hos dig men det krävs
tillit och gemenskap, värmen som bara ett hjärta bredvid kan sprida för att
du ska kunna se och känna vad du hela tiden burit i ditt bröst.
Kärleken finns hos oss alla, i olika storlek och form. Som den sköraste
känsla växer den av acceptans och värme, den gror av respekt och vänskap och
den föder av hjärtan från andra. Men blir hon sårad bli hon rädd och blyg, blir hon
sparkad och slagen går hon sönder, blir hon hånad gömmer hon sig. Hon finns
men bakom en mur skyddas hon tills hon åter igen känner sig stark.
Kärlek måste vårdas som den mest krävande trädgård, för ansar du inte, och
ogräset får växa fritt dör de blommor som doftar vackrast.
Den sista och djupaste kärlekens i mannens liv, att välja den kvinnan han vill göra till sin änka
”Springer man fortast kommer man först”
Snabbast vinner, det är fakta och bevisat. En långsam sprinter kommer
aldrig passera mållinjen innan dom som springer snabbare.
Det gäller i tävlingar, i lopp och för de som vill vinna förstaplats
Det är lätt att tänka i liknande banor när det gäller livet, vardagen
och verkligheten. Fast där finns inget tidur, ingen domare och inte heller
ett vinnarsnöre. I livet får man ingen guldmedalj. Ändå är tänket
lika.
Att skynda långsamt gör en vinnare. Att ta sig tid, att njuta och slappna av
kan vara en guldmedalj i sig. Det är svårt att vara grundlig om man
också tävlar i att vara snabbast. Att vara eftertänksam tar tid, att reflektera
kräver tid. Så att springa fortast och komma först är en egenskap
som inte oftast är den bästa lösningen i livet, skynda långsamt.
”Den fattigaste man är inte den utan en slant, utan han som ingen annan har”
Gud som haver barnen kär, se till mig som lycklig är, vart jag mig i världen vänder håller dom jag älskar mina händer.
Måste medge att tiden tickar i en annan takt med sällskap, den tar lite längre tid på sig mellan sekunderna när man ensam är. Men så går ju tiden fortare när man har roligt, och vem vill dö? Så det är lika bra att jag sitter här ensam och låter klockan ticka långsamt. Jag borde ju tjäna flera minuter på det, rent teoretiskt. Det vill säga om det fanns en vetenskaplig grund i ordspråket, vilket är tveksamt. Men en känsla är det. Det är väldigt sant, det känns verkligen som om tiden rusar iväg när man har roligt.
Tänkte att om det nu i varje fall vore sant, att tiden går fortare när man har roligt. Vore inte komiker då vara en utrotningshotad ”ras”.
Men så har jag hört att man blir vacker av att skratta mycket, man utstrålar en vacker lyster. Och om så vore fallet vem skulle inte då offra några minuter av sitt liv. Folk gör ju värre saker dagligen. ”Dö ung och bli ett vackert lik” skulle då passa in. Men man säger ju också att vackra människor har mer förtur i livet, om det nu också gäller tur rent generellt borde de som skrattar mycket och på så sett blir vackra också då automatiskt bringa turen att få leva länge. Dvs att de skrattade så tiden gick snabbt, men dom levde länge och bevarades vackra hela livet. Det vore något de!
Men, i verkligheten bidrar mitt skattande till skrattrynkor…..
”Kunde jag vrida tiden tillbaka, om det stod i min makt. Då gjorde jag så mycket ogjort och ännu mera osagt”
Två lyckliga dårar som tror si veta hur allt är, i vår svär kan verkligheten inte komma in. Inga krav inga förbud. Men efter ett tag, en sekund…..
Vi som var fria och tog allting för givet, vi skrattade åt livet, vi levde för stunden. Det var fester och lånade pengar. Ont om rutiner men gott om dåliga val. Jag har frihet i blicken precis som du.
Och nu står livet i farstun, så nära inpå.
Då känner vi hur det gnager, det kallas tvivel det där som stör, det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör.
Det nu man känner ånger, för det är nu det finns tid. Det är nu man önskar det ogjort nu när konsekvenserna strömmar in. Nu fylls vi med ångest utav av den mildaste grad, det är likadant varenda dag.
Det känns som om inget blir så som man vill, man hoppas och ber, men det känns bara som om de blir fler. Problem har en tendens att föröka si och det gör dom snabbt. Tar man itu med ett finns det lika många kvar.
Allt vi kan göra är Skrika, kämpa och skrika, gråta och trösta för att skrika och kämpa….
Jag behöver din famn att gömma mig i, jag behöver din tröst en natt som den här.
”Det värsta med att träna är att vakna upp nästa morgon och inse faktum att det ska göras om igen”
Har kommit igång med träningen ordentligt nu, har väll kört rätt stadigt nu i ca: tre månader. Men det är först nu jag personligen kan se resultat vilket självklart är helt underbart.
Sedan så tycker jag självklart att idealen är åt helvete, vilket alla oavsett kön borde, men en kick är helt enkelt svårt att bli glad för…
Där syns ett tydligt resultat av en plattare mage, den är i och för sig rund men av en mindre dimension.
Sedan så ska man göra allting med måtta, jag äter choklad, dricker te med honung stora koppar varje dag och många gånger, fler en vad jag har fingrar och tår så har jag skippat träningen, det behöver man också göra ibland…Livet är för kort för att tvinga sig till saker man inte har någon lust med.
”Mormorstrosan”
Rumpan den är rund och go, i stora trosor får den bo. Min rumpa den vill protestera, inga string något mera! Jag vill ha det varmt och skönt, annars är det inte lönt.
När jag handlar vill jag ha valuta för pengarna. Inte en centimeter tyg…Jag vill ha massor, täck mig! Inte alla behöver kanske hålla med, men om jag ska göra besväret att klä mig så vill jag ha kläder som syns. Ska jag ha trosor på mig vill jag att man ska kunna se dom, vill jag att rumpan ska vara naken då kan jag lika gärna vara naken om baken. Så tillbaka med mormorstrosan! Stora, varma gosiga trosor…Lunga dom är avtagbara så vill man visa rumpenstumpen kan man alltid låta de glida av. Det bidrar ju ändå till en glad överaskning. Tänk att få ett paket som redan är öppnat….Nej klä på dig, slå in dig och låt någon klä av och bli glatt överraskad.
Och annars finns det bästa plagget, ditt skinn……
”Onanera Mera”
Det finns inget illa i onani, det är sex med någon man tycker om.
…Så idag vill jag hedra just onanin,inte bara för att jag är ett stort fan utan för att det gör människor glada, sex gör att man mår bra och har man inte sex med någon annan så varför inte ha det med sig själv? Ändå så anses onani som snuskigt, perverst och äckligt. Skrönor som att onani bidrar till håriga handflator m.m. har i tider försökt hindra människor från att njuta, men nu tycker jag att det får bli ett slut med detta strunt, må bra och dra en runk.
Jag vill därför skriva en liten dikt om just onanin, ett gratis sätt att bli glad.
”Orkar inte knulla mera, vill nog hellre onanera. smeka, gnida, pilla, pulla. Jag är en gudinna på att själv-knulla”
Bernadottes väg till den svenska kungastolen
Den 31 maj 1810 inträffade något som skulle vända upp och ner på det svenska kungahuset. Kronprinsen Augusts avled plötsligt och
lämnade kungatronen tom. Det var bråttom då den nuvarande kungen av Sverige Karl XIII var gammal och svag. Man ville då att en stor och stark militär skulle sitta i kungastolen och gärna nära den man ansåg vara världens starkaste man Napoleon, i hopp om att med hans hjälp erövra och ta tillbaka det förlorade landet Finland i svenska ägor igen. Men intresset var kanske inte så stort som vi väntat oss och det var endast en på vår önskelista av tronföljare som var villig att resa till lilla Sverige, Jean Baptiste Bernadotte.
Jean Baptiste Bernadotte (Karl XIV Johan) (Karl III Johan Som han gick under som kung i Norge)
Alla vägar har en början och ett slut. Jean Baptiste Bernadottes väg till kungatronen börjar i ballkongrummet i familjehemmet”La Maison Balague” där födelsen sägs ha ägt rum.
Jean Baptiste Bernadotte föddes morgonen den 26 januari 1763 i staden Pau, Bern i Frankrike.
Förlossningen var inte planerad fören veckor senare och man befarade att den lilla pojkstackarn inte skulle överleva en längre tid.
På grund av sin tidiga ankomst var vår unga Bernadotte liten och svag, man ville därför inte spilla någon tid och han döptes redan
dagen därpå i S:t Martin kyrka. Pojken fick sitt namn Jean Baptiste Bernadotte uppkallad efter Johannes döparen.
Det var en stor och stark militär som Sverige efterlyste i sin jakt efter vår nya tronföljare så kanske var Bernadottes val att tavärvning in i militären ett steg i rätt riktning, man kan i varje fall säga att han nu var en liten bit på väg.
Fadern hade stora ambitioner för sin unga son och hade förutbestämt att Jean Baptiste skulle vandra i sina fotspår och arbeta som
advokat. Jean hade andra intressen vilket innefattade en brinnande passion för soldatlivet och strax efter faderns död tog Jean Baptiste värvning, den 3 september 1780 dryga 17 år gammal. (Kuriosa, Jean Baptiste Bernadotte fick ”Kallnamnet” Belle-jambe vilket betyder vackra-benet och skulle antyda på hans förmåga med det motsatta könet, en flickmagnet helt enkelt)
Bernadotte följde sitt regemente Korsika där han tog värvning i tre år innan han for hem och vilade upp sig.
Men Bernadotte hade hittat något som han verkligen tyckte om och brann för och bestämde sig därför att återvända och följa med
ut på nya uppdrag och äventyr. Det visade sig även att han inte bara uppskattade sitt yrkesval utan även var väldigt duktig på det.
Benadotte utnämndes under soldat tiden till mer och mer högt uppsatta titlar. Från Grenadjär (soldat) till Kopral(gruppbefäl) -84,
Sergeant (underoffcier) -85, furir -86, fältväbel -88, till att 1 maj 1792 utses till underlöjtnant för hans insats under ett folkupplopp
6 september 1789 då han lyckades rädda sin Chef undan folkmassorna. Denna vältalande man med en omtalad frammåtanda ville nå högre höjder inom militären. Ett mål han kom allt närmare och uppnådde under de franska revolutionskrigen han stred i.
De franska revolutionskrigen är ett samlingsnamn för de krig som frankrike förde i och med att de blivit republik efter franska revolutionen 1789-1799. Dessa revolutionskrig höll sig mellan 1792-1802 då freden i amiens avslutade.(Kuriosa, freden i amiens skrev under utav Jean Baptiste bernadotte’s svåger, Joseph Bonaparte den 25 mars 1802.) Jean Baptiste Bernadotte var en man som inte var rädd för att visa framfötterna och utmärkte sig under sina strider såpass väl att han 1793 utnämndes till överste och ”för tapperhet och lysande bradger” utnämnd till brigadgeneral(Enstjärnig general) -1794. Det var under just sin karriär som soldat han för första gången kom i kontakt med svenskar överhuvudtaget, under det tredje koalitionskriget på floden trave där de tillfångatog en liten svensk kår på runt 1000 man. Kanske fick den stridslystne soldaten en god bild av oss Svenskar, det är en intressant tanke då ett erbjudande om generalvuvenör över kyrkostaten erbjöds under samma period som tronföljarskapet i Sverige.
Det hade hunnit bli 1810 och Sverige var i kris, beskedet om att kronprins Karl August plötsligt avlidit hade satt sverige i chock.
Men en olycka kommer sällan ensam då det första valet av vår nya kronprins följde samma öde och avled efter bara några månader i Sverige. Det var nu bråttom med att tillsätta en ny blivande kronrins som skulle fylla vår kungatron. En krigsherre, en stor stark soldat, en man i liknelse med den store Napolion var på vår önskelista, i hopp om att göra Sverige stort och starkt igen och sökandet var igång.
Att Jean Baptiste Bernadotte var en av Napolions marsalker sägs därimot vara en slump och må så vara att man ibland rent slumpmässigt gör otroligt klipska val för framtiden utan att veta det för stunden. En annan stark anledning till att denne man var villig att inte bara byta land utom också religion var det faktum att relationen mellan Jean Baptiste Bernadotte och Napolion för tillfället var kall som is. De två männen var rivaler och konkurenter vilket oftast inte anses som en grund till vänskap, det faktum att Jean Baptiste Bernadotte 1798 den 16 september gifte sig med Desideria som var Napolions ”Exfru” stärkte detta fiendeskap mellan dessa. Så man kan se det som ett väl uttänkt och smart drag av Jean Baptiste Bernadotte att anta utmaningen som kung av Sverige. Oktober 1810 anlände Bernadotte till vårt lilla land Sverige. 1818 kröntes han till kung av Sverige i självaste Örebro.
Historien om Jean Baptiste Bernadottes väg till kungatronen var nu fulländad. Han adopterades utav den dåvarade kungen Karl XIII och tog det svenska namnet Karl Johan. Han blev en väldigt omtyckt kung med ett gott ryckte trots det faktum att han aldrig lärde sig tala Svenska. Jean Baptiste Bernadotte eller Karl Johan som blev hans namn som kung regerade till den 8 mars 1844 då han avled 81år gammal.
Jean Baptiste Bernadotte, Karl XIV Johan’s sista ord från hans dödsbädd.
”Jag önskar ej döden, jag fruktar den ej; min levnad har gått över 80 år; naturen återtager sin rätt.
Ingen har fyllt en bana, liknande min; man må öppna världens hävder. Jag har styrt folk, ömtåliga om sina rättigheter.
Då Napoleon anföll det land, som åt mig anförtrott sina öden, fann han i mig en rival; de händelser som förändrat Europa och återgivit
det sin självständighet, äro kända; man känner också den del jag däri tagit. Man studere vår historia från Odens till våra dagar
och säge mig, om icke den skandinaviska halvön är av någon vikt i vågskålen av världens skickelser.”
Linn Pettersson Bäckström
Precis som såret hade läkt, precis som smärtan hade suddats ut, kom du tillbaka till mig
Jag njuter igen av den värme du mig ger, jag skrattar och ler och känner att aldrig med.
Men så lämnar du mig igen och jag står ensam kvar förstörd om igen, så som alla gånger förr.
Jag borde lära mig hur gemytligt opålitlig du är, hur du ger mig allt jag vill ha bara när du vill. Du lämnar mig i den råaste kyla och visar dig inte igen. Du tänker inte på mig när jag sakta fryser till is.
Men så kommer du och tinar upp min kropp, du värmer mitt hjärta och blodet strömmar återigen till. Då kan jag ingen annat än förlåta, jag gör det om och om igen för jag älskar verkligen dig. Det finns ingen som får mig att känna en sån lycka som du och även om den bara är för stunden är den underbar.
Du vet om hur jag åtrår och suktar din värme och jag hoppas varje gång att detta blir den sista gång du lämnar mig ensam kvar, i regn och slask, i köld och frusna fötter.
Du och jag en vacker dag. Min Sommar jag älskar dig
Tina min frusna kropp, ge mig tillbaka mitt hopp
Jag Faller
Men du håll ut, för du vet att jag kommer.
Allt i livet är inte lätt det är allmänt vett. Men man behöver inte göra det svårare en vad det är. Att få huvudet ur sanden, skaka av sig sin offerställning och självömkan man bär. Man borde göra si och man bör göra så, ibland är det svårt att förstå. Hur mycket man motarbetar sig själv och sin förmåga genom att kalla allt för plåga.
Du gör det inte för någon annan en dig själv och gör du det inte har du bara dig själv att skylla.
Det är tufft du får inte ambition genom att andas luft, det är inte alltid lätt att göra sånt man måste. Man får ta en sak i taget och kämpa genom första slaget. Se hur långt du kommer och vad du vinner så går det lättare att finna orken och känslan av att vilja nästa gång du önskar att du fick gömma dig under täcket och inte kliva upp.
Jag säger inte att jag aldrig kan förlåta, men inte just nu, inte vid denna tidpunkt. Det tar tid för sår att läka och ett hjärta kan man inte plåstra. Jag tänker inte låtsas när det inte är sant och kanske händer det aldrig men det vet varken du eller jag och inte nu. En dag kan jag kanske se förbi, en dag kanske jag blir helt fri.
Den dagen vet du.
Du har lärt mig att inte gråta, att alltid förlåta. Förstå att det har tärt mig att jag aldrig lärt mig, att gråta i magen. Du har lärt mig att alltid springa för att visa svaghet gör ingen stark. Men jag kan inte pressa mer, det går inte ner något mer, nu är magen full till bredden. Du lärde mig att skratta igenom smärtan att le när man egentligen ville gråta. Visa mig stor när jag var som minst. Lärt mig ge utan att få tillbaka, för livet är inte alltid lätt, men att visa sig svag får man igen medalj för. Du har gett mig skinn på näsan och jag är nästan alltid stark.
Men jag blev aldrig någon sådan som aldrig känner alls.
Dunk, dunk säger hjärtat i ditt bröst, Varje sommar varje höst. dunk dunk, dunkar pulsen i din kropp..Dunk dunk utan stopp, Dunk, dunk mitt dunkar hårt, som om hon tyckte det är svårt. Att hon inte alltid vill, att hon ville stanna till. Lägg handen över min vänstra sida, för den mot mitt bröst, hör du? Dunk dunk i en harmoni, dunk dunk som om solen var där i, dunk dunk av sann lycka, jag tror hon måste tycka….om dig<3
När du inte längre kan skratta, inte le. Då du känner att världen är vriden och sne. När ångesten är på topp med smärta utan stopp. När du önskar att någon dig såg i sängen där du låg, under täcke, under kudde det kännas som du blödde. Inte ute men i hjärta, de som så ont smärta. Om någon bara tog din hand och om ditt hjärta la förband, om någon smekte kinden ömt, det värsta vore glömt. När du nu som sämst mår, vill jag att du mig förstår. Jag vill vara ditt hjärtas tröst, att få blodet pumpa i ditt bröst. Jag är nära när du fryser säger prosit när du nyser, i mig kan du anförtro i mitt hjärta får du bo.
Titta hit och titta dit, du din lilla skit. Du är inte mycket värld, liten flicka i stor värld. Trappa upp och trappa ner, snart så finns du inte mer, ingen kommer dig att sakna, ingen kommer över dig vaka. Dum, ful, sur och tvär, ingen vill dig hålla kär!
Verklighetsflykt. Alla följer samma norm, man blir stöpt ur samma form. Men vi ska skita i att vara lagom och bara tänka om. Rymma långt bortom, alla världens hav och berg kanske träffa på en dvärg? Han kan visa sina konster sen så tittar vi på monster. -får jag klappa på dom snälla? Ska vi leka kurragömma? sötnos du får inte glömma, du kan leta hela dagen lovar du får ont i magen. för du kommer aldrig hitta för ja vet vart du inte titta
Har du en famn för mig
Var du en befinner dig…
Jag tror vi ljög fast vi sa att det var sant, vad vi ville och det vi tänkte gömde vi någonstans.Fast om jag ser i dina ögon ser jag det ändå. Du kanske gömde det du ville jag skulle se.
Du gör min dag.
Jag öppnar upp famnen om du är rädd jag håller dig i handen.
crackoramasisters